|
Kommersiellt och naturligt
-ingen motsättning i sig
Artikel från Argaladei. Friluftsliv - en livsstil, #2, 2000, -uppdaterat,
2013.
Går det att försörja sig på friluftsliv? Är det rätt att göra
det?
Kan “kommersiellt” friluftsliv vara “naturligt”?
Detta var de frågor vi ställde inför det här temanumret.
Christian Almer, professionell klätterinstruktör och vägledare
i natur- och friluftsliv, ger här sin syn på saken.
Jag har under 23 år arbetat på heltid som instruktör i klippklättring
och bergsbestigning. samtidigt har jag jobbat som självständig
vägledare i natur- och friluftsliv.
 1990 startade jag Klatre-Centeret og kort efter också FriluftsUniversitetet på Bornholm i Danmark, som jag fortfarande ledar.
Akademin för Natur- & Friluftsliv är i dag en del av Klatre-Centeret. Se mera här.
Sedan 1993 har vi erbjudat långa utbildningar i natur- och friluftsliv.
Det har rört seg om utbildningar från 10 veckor till 1 år, t.ex.
Vägledarestudiet i klättring- och friluftsliv (10 veckor), Vägledarestudiet
i vinterfriluftsliv (10 veckor) eller till Den 1-åriga vägledareutbildning
inom natur- och friluftsliv.
Gemensamt för dessa utbildningar är, att vi strävar mot en hög,
gärna professionell, kompetensgivande facklig nivå inom de olika
friluftsgrenar, t.ex. vinterfriluftsliv, skidor, kanot, kajak
eller klättring och dessutom, att det inte är för många studerande
pr. vägledare (max 5).
Vi jobbar medvetet med naturligt friluftsliv.
Det innebär bland, annat, att, vi på de långa utbildningarne fokuserar
på enkelhet och på valet av material och på att utveckla ett bra
friluftsliv, där den enskilda kan ta ansvar för sin egen inläring
och sina egna upplevelser.
Det gör också, att vi är mycket ute på färd i samband med utbildningarna
(kanske mellan 70-80% av tiden).
Huvudprincipet för studierna är “learning by doing”.
Lämna auditoriet. Gå "inn" i laboratoriet. Se mera.
Arbetat med dessa utbildninger har givat några erfarenhetar, som
jag vill ta fram här:
ÖDMJUKHET
Både från studerande och utomstående har vi före ett studie ofta
hört förvåning över, att det är möjligt att använda 10 veckor
enbart till exempelvis klättring
Bara några dagar inne i studiet har de gång på gång talat om en
börjande förståelse för, hur mycket det egentligen fanns att lära
seg och hur lång tid detta skulle ta.
Genom upptäckten av detta och genom mötet med stora landskap och
fri natur har de studerande fått erfarenhetsbaserade upplevelser
av ödmjukhet, både i relation till pensum och till en stor och
komplex natur.
Vi anser, att detta har avgörande betydelse för att förstå, att
människan inte står över eller utan för naturen, utan tvärtom
är en del av denna.
Natur- & friluftsliv, definerat som långa, överskottsbetingade
uppehåll i våra landskap, kan medverka till att skapa denna förståelse.
Vägledning, med en bra relation imellan antalet deltagera och
vägledare, kan i dagens samhälle ha stor betydelse och även ofta
vara en förutsättning, om man ska lyckas med målsättningan att
genom natur- & friluftsliv skapa en erfarenhetsbaserat förståelse
för människans relation till naturen.
AKTIVT FRILUFTSLIV TALAR TILL OSS
När vi har beslutat att vara fysiskt aktiva med exempelvis kanot,
kajak, (träd, klipp, is och bergs) -klättring, långfärdsskridskor,
snöskor eller vandring på de långa utbildningarna, är det för
att ta utgangspunkt i människans naturliga behov att vara fysiskt
aktiv.
Kombinationen av högt teknisk, facklig nivå inom de olika friluftsområden
och den medvetna fokusering på livet under öppen himmel har visat
seg ge ett spännande studiemiljö och samtidigt en facklig bakgrund,
som är professionellt yrkesriktad.
Det är väsentligt, att de studerande har olika erfarenheter och
attityder med sig.
Både innehållet och formen på utbildningarne uppmanar till att
fråga och ifrågasätta, till att tänka själv och till att bilda
sig en egen uppfattning.
Tyvärr är det inte lätt att skaffa kvalificerade instruktörer/
vägledare.
Det är självklart viktigt, att hålle en hög facklig nivå, när
man arbetar med exempelvis klippklättring varje dag i flera månader,
och endast av den grund är det viktigt, att vägledarna har hög
facklig standard.
När vi dessutom lägger upp till, att de ska jobba med förmedling
av värden i det naturliga friluftslivet, då är det inte längre
så lätt.
|
" I Tyskland finns det i dag klätterförbud på upp emot 80% av
klipparna.
I Storbritannien finns inga allvarliga problem med detta.
I Storbritannien är klättrarna överens om inte att använda borrbultar
i klipparna.
I Tyskland är de inte det. Tvärtom.
Finns det en sammanhang emellan överdriven tillrätteläggning /
överdrivna säkerhetsåtgärder (lanskabsprostituering och tillretteläggningspest)
och våra möjlighetar att i framtiden kunne få uppleva landskap
med hela rytmer och rejält äventy försämras i direkt sammanhang
med okritisk introduktion av utomhusaktivitetar och med sports-
och konkurrens-tänkande i friluftslivet (tivolisering).
Klättring på naturliga säkringsmedel ger upplagta möjlighetar
att ta upp denna diskussion och att få erfarenhetar och kunnande
som möjliggör ett vettigare alternativ." |
|
ERFARENHETAR MED DE LÅNGA UTBILDNINGARNA
Det har visat seg, att det har funnits ganska stor intresse och
behov av dessa utbildningar, och i samband med, att flera går
igenom dem, ökar möjlighetarna för, att dessa värden förs vidare
i en värld, där man annars primärt värdesättar kortvariga upplevelser
med hög intensitet.
Smtidigt som intresset för vanliga kortvariga frilufts-aktiviteter
och -upplevelser har ökat under de senaste åren, har allt fler
av våra studerande efter utbildningen valt att etablera seg med
verksamhet, som innehåller flera värden från det naturliga friluftslivet.
ATT VARA PROFESSIONELL VÄGLEDARE I NATUR- & FRUFTSLIV
Arbetet som professionell vägledare inom natur- och friluftsliv
får inte idylliseras.
Sett i relation till vanliga löntagare är varken arbetstid eller
lön till fördel för vägledarejobbet.
Arbetet har låg status. Bekanta och även den egna familjen förstår
kanske inte, vad man håller på med, och det övriga samhället prioriterar
och värdsätter lönsamhet och därmed ett högt antal deltagare/elever
pr. vägledare/lärare.
Fördelingen mellan vägledare och studerande (1:2-5) har hittills
omöjliggjort, att vägledningen i sig själv kan bli lönsam.
Säkerheten och inte minst de studerandes möjlighetar för direkt
konktakt med landskap och natur, jvf. Trantjern-seminarets beslut,
gör emellertid detta nödvendigt.
För att kunna leva av och med vägledning, har vi valt att kombinera
de långa utbildningarna med kortare kurser inom exempelvis klättring
(trädklättring, klippklättring, isklättring, bergsklättring eller
räddning osv), vinterfriluftsliv (långfärdsskridskor, lavinkunskap,
telemark eller toppbestigningar), kanot (paddling och byggning
i trä och duk) och kajak (paddling och byggning i trä och duk).
Tillsammans med de långa utbildningar gör dessa kurs det möjligt
att säkra en hållbar ekonomi.
Dessutom har denne kombination givit en mer spännande och varierad
utbildningsmiljö, där en rad människor med mycket olika bakgrund
har samlats kring det gemensamma intresset, både för det friluftsfackliga/tekniska
och för att leva under öppen himmel.
Många deltagere på de korta kursarna har därmed fått oväntade
nya inntryck med sig hem.
Personligen har jag upplevt, at arbetet har gitvit meg ett liv,
där teori/kunskap och praktik, fritid och arbetstid, undervisning/vägledning,
personlig utveckling, ord och handling, teknisk fascination och
min grundläggande natursyn hänger tätt ihop med varandra.
OPTIMISM
 I samband med, att allt flera upptäcker värden av ett liv, där
arbetstid och fritid hänger ihop med varandra, upplever jag, att
vi i Skandinavien håller på att bygga upp en engagerad miljö bland
professionella vägledare i natur- och friluftsliv.
Detta är av avgörende betydelse, om vi skall lyckas med att få
inflytande och betydelse utan för de egna kretsarna.
Under de senaste 20 åren har vi blivit några människor som jobbar
på detta sätt och med dessa värden.
Den 1-åriga vägledareutbildning är ett konkret exempel på et samarbeta
mellan några av dessa.
1993 stiftadets Dansk Vejlederkreds som branschförening för professionella
vägledare i natur- och friluftsliv.
Därmed har vi lyckats skapa en miljö, där vi kan utväxla erfarenhetar
och inte minnst utveckla och prova nya idéer.
Därtill kommer, att föreningen har fungerat som ett språkrör i
relation till myndighetar etc.
Genom att ta in aspiranter har föreningen också blivit en samlingspunkt
för nya och gamla studerande, och det har just bildats en liten
avdelning för dem.
Dansk Vejlederkreds gör även ett oregelbundet nyhetsbrev för båda
medlemmer och aspiranter.
PESSIMISM (HARDWARE/SOFTWARE)
Det är svårt att bedöma hur det skall gå, men det finns en risk,
att de som jobbar med vägledning i naturligt friluftsliv, inte
i fortsättningen klarar att stå emot och blir överkörda av köpstärka
och upplevelseshungriga människor, som därmed lägger grunden till
en kraftigt ekspanderande pryl-, upplevelse- och “äventyr”-industri,
som går hand i hand.
Denna utveckling är redan på gång.
Vi har exempelvis flera gångar haft studerande, som har lagt ner
kanske 3-4 gångar så mycke pengar på friluftsprylar och kläder
(exempelvis gore-tex, fleece och syntettält) som på själva utbildningen
(vägledningen).
Att de kanske under utbildningen upptäckar, att prylarna inte
fungerar alls så bra, som de trott, är någonting annat.
Dyra läropengar, som kanske kunde ha använts till köp av vägledning
eller undervisning.
- Hardware i stället för software.
Jag är dock optimistisk och tror, att vi, genom att jobba vidare
med fokus på en hög facklig nivå og på värdena i naturligt friluftsliv,
kan visa, att det finns alternativ till en ytlig och adrenalinsökande
tivolisering av våre landskap.
AKADEMIN FÖR NATUR- & FRILUFTSLIV
Till Akademin för Natur- & Friluftsliv hör bla. boendemöjlighet
för studerande och stora areal med skog, gränsande till vatten.
Förutom flera Lavvuus och vägledarehuset finns ett bibliotek med flera tusen böcker och ett motsvarande antal videos inom
natur- och friluftsliv har byggts upp, och ett helt nytt studerande-hus
är timrat.
Biblioteket spelar en viktig rolle på de längre utbildningnarna.
Här kan de studerande sätta sig inn i och orientera seg om en
rad specialteman inom natur- & friluftsliv.
Dessutom skapar samlingen utgångspunkt för forskning och för de
film- och litteratursammankomster, som hålles ett par gångar i
veckan om teori, friluftshistoria, naturfilosofi och ekosofi etc.
Det har dessutom även varit möjligt för oss att utvidga med 12
sovplatser på FriluftsUniversistetets kursfastighet, Kraklund, på Bornholm.
Senast har vi tillsammans med Klatre-Centeret utvidgat med Kullanäs på Kullaberg, norr om Helsingborg.
Här finns möjlighet till boende för 10 personer.
Dessutom finns optimala möjlighetar att arbete med t.ex. träd-
och klippklättring, segling och naturligt friluftsliv.
Därtill kommer, att vi har lyckats etablere utmärkta samarbetsrelationer
med svenska vägledare och studerande.
 INGET OFFENTLIGT STÖD
Under de senaste åren har vi haft fullt på de långa utbildningarna,
trots att vi inte får offentligt stöd.
Det har visat seg, att det finns väsentliga fördelar med att vara
privatfinansierad och oberoende.
Vi är fria att bestämma pädagogisk innehåll och form, och det
går inte att stänga av oss.
Enbart de studerande kan stänge av oss genom inte längra att vilja
utbilda seg hos oss.
Genom åren har vi försökt att lägga vissa av de långa utbildningerna
i regi av t.ex. högskolar för att förbättra ekonomin förde studerande.
Emellertid har det varit svårt att uppnå förståelse för betydelsen
av “learning by doing” och av att vara ute för att lära om friluftsliv
!
Till exempel har vi fått veta, att det relativt låga antalet studerande
per vägledare inte säkrade ett “pedagogisk miljö”.
Vi kan i dag konstatera, att det ofta inte är mödan värt och,
att vi för övrigt (generellt sett) får bättra och mer motiverade
studerande, när dessa betaler sin utbildning själva.
Därvid ställs det hela tiden större krav på oss som vägledare,
och vi måste därför konsant vidareutbilda och vidareutveckla oss.
Arbetat blir aldrig rutin, och det är nödvendigt at ha friluftsliv
som sitt huvudintresse för att hålla seg på topp.
 |
"Uppsättning av hängmattor i träden tar tid och ger anledning
för facklig fördjupning och debatt.
Övernattningen i toppen av trädet ger tid för att njuta utsikt
och för filosofiskt fördjupning (insikt)." |
|
SLUTSATS
Min erfarenhet av 24 års arbeta som professionell vägledera i
natur- og friluftsliv är, att det är möjligt at leva av “professionel”,
“kommerciel” vägledning i naturligt friluftsliv, så länge vägledarna
är motiverade och så länge den fackliga nivån inom de enskilda
friluftsområdene är tilräckligt hög.
Som professionell vägledare i natur- och friluftsliv, är det omöjligt
att sätta en gräns imellan arbete och fritid.
Det är friluftsLIV.
Frågan om “kommerciellt” friluftsliv kan vara “naturligt” framstår
därför som meningslös i och med, att den indikerar, att människoliv
kan delas upp i tidsfack, som är svåra att förena med värdena
i naturligt friluftsliv.
Du kan se mera om våra långa utbildningar här.
Du kan se mera om praktiska uppgifter och villkor här.
Hör också gärne av dig, om du har frågor etc.
Du är självklart välkommen att ringa oss
eller du kan maile på:
Akademin för Natur- & Friluftsliv
Steen Larsen - Den ultimative formel for effektive læreprocesser.
Eget forlag, 1998. ISBN: 10 87-984339-9-7 eller: ISBN: 13 978-87-984339-9-6.
Författaren introducerar den ultimata formeln för effektivt lärande
som går ut på, att eleverna endast lär sig något när de: 1) arbeter
2) engagerade 3) inom sitt nuvarande bandbredd "
Boken motiverar denna syn på lärande med illustrativa "bilder"
på grundval av kognitiva teorier. Den ultimata formeln kräver
en flexibel utbildningsorganisation.
I boken ställer författaren ut en formel som definierar vad effektiva
lärningsprocesser är.
En formel som kan förstås av alla, första gången du möter den.
Den kräver inga förkunskaper.
|
